Ekonomisk risk kopplad till Sveriges EU-åtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transport och uppvärmning

IVL pekar särskilt på den så kallade ESR-sektorn (Effort Sharing Regulation), som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet visar regeringens egen bedömning att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

ETS-flex kan täcka en del – men med förlorade intäkter

Regelverket ger möjlighet att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via så kallad ETS-flex. IVL uppskattar att detta innebär en förlorad intäkt för Sverige, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden bedöms till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter möjlig ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för att hantera det återstående gapet

IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL bedömer att möjligheterna är begränsade eftersom många länder också har underskott, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. IVL beskriver att ett missat åtagande innebär att utsläppsgapet skrivs upp med 8 procent och förs vidare till nästa år, och att upprepade missar kan ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner enligt tidigare EU-domstolsfall

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg kan sanktionerna, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, handla om engångsbelopp samt löpande belopp per dag:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg.

Rapporten bakom analysen

Analysen bygger på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.