Nedskräpningen minskar i städer – men fimpar och snus dominerar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, visar för första gången hur nedskräpningen förändrats över tid i nationella mätningar. Enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, men nikotinrelaterat skräp fortsätter att dominera.

Svenskarna: nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara ungefär en av tio att de själva har skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt de nationella skräpmätningarna har mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Rapporten pekar särskilt ut flera plastföremål som minskat tydligt:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots minskad rökning är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål uppgår nikotinskräpet till cirka 70 %

Om snus säger Josefin Carlring: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Rapporten översätter mätresultaten till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål. Exempel per kilometer enligt rapporten:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast har minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Nationella mätningar 2023 och 2025 visar dessutom inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet högst

Mätningar av strandskräp visar stora regionala skillnader. Längs Västerhavet var medianvärdet 2025 832 skräpföremål per 100 meter strand, vilket enligt Håll Sverige Rent är en ökning med 55 % jämfört med 2024. EU:s tröskelvärde för god miljöstatus anges vara 20 skräp per 100 meter, vilket gör nivån på Västerhavet 41 gånger högre. Organisationen uppger att 99 % av skräpet längs västkusten är plast och att en stor del är kopplat till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten var medianvärdet 2025 15 skräpföremål per 100 meter, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

Rapporten lyfter också att nedskräpning inte bara är en stadsfråga. I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och stod för 25 % av det skräp som hittades under 2025.